predatorstrike.blogg.se

Ett nytt år har kommit och vi har i princip hoppat över att skriva om det föregående året haha, men de ska vi bli bättre på. 2014 blev ett år fyllt med stora aborrar och större gäddor. Nytt PB sattes på ännu en slemraket, det höjdes inte med mycket men landade på stadiga 13 kg och 122cm.

Vi kallar dom för sumpgäddor då dom är mörka, dyiga och håller till på skumma ställen, oftast rätt kusliga men dock så balla. En sumpgädda brukar oftast ge sig tillkänna när man minst anar det, en sorts bifångst skulle man kunna säga, vilket var fallet med denna lite mindre men otroligt uthålliga besten.

Syftet var att fiska abborre vid inloppet mellan två sjöar, över inloppet fanns en bro och i mitten av inloppet en mörk liten pool som skiljde sjöarna emellan.

Bron var en gammal stenbro och likt sagan om Bockarna Bruse så bodde någonting under den.

Rustad med minsta möjliga nylon tafs och en 10grams jigg lade jag ett grymt snyggt underarmskast under bron jag stod på, så fort jiggen försvann in i mörkret tog det stop på ett klassiskt sumpgädde vis. Efter ett antal minuter fick jag klättra ner från bron för att försöka plocka den, då detta var omöjligt eftersom gäddan fortfarande var en bit ner från andra platsen samt att den var av den aggressiva sumparten som alltid är ute efter människokött så fick Panik komma till undsättning och hålla spöt medans han under tiden hann svepa två öl av ren upphetsning.

Resultatet var givet och eftersom man aldrig mäter eller väger en Sumpgädda utan enbart värderar aggressiviteten så får storleken för alltid vara ett mysterium.

Men den får fyra av fem Megalodon.

Men inte senare än April 2012 då ett forskningsprojekt sattes i rullning om klarälvens odlade laxbestånd och hur predation samt vattenkraften påverkar dem. Under ledarskapet av Johnny Norrgård satte Jag och Nissöh igång med att fånga gäddor för märkning. Som i de flesta nya vatten som man totalt saknar lokalkännedom av så var det tammefan omöjlgt till en början. Men bara dom första timmarna, innan dagen avslutades med en slemraket på 12,6 kilo och stadiga 120cm.

 

Att fiska i en älv är inte utan sina utmaningar och är för mej ett helt nytt fiske.  Men tillskillnad från en sjö så har man extremt fräna perioder då fiskarna är på hugget, som kommer i samma veva som antingen en uppvandring eller nedvandring. Denna gädda på 11,3kilo och 111cm togs under den såkallade gatulopps kvällen då de första smolten började vandra nedåt. När startskottet kom exploderade vattnet och det var inte bara smolt som hoppade utan även tio plusare. Under en sådan kväll av överflöd står man med spöt ihand och undrar vilket plask man ska kasta på, det kan dock vara svårt då gäddorna kan bli selektiva, men drar man en westins jätte framför näsan på en av madamerna så hugger hon, inte mer med det.

 

 

Ibland kan huggperioderna variera nått fruktansvärt. Ett hugg på morgonen som hamna på 9,kg och 100cm. sedan förföljer dagen utan ett endaste hugg, stendött. Växland målnighet med regn sa dom, hade dom fan rätt i.

Mitt i ett regnuppehåll på kvällen efter att ha sökt av hela älven, slår det till igen på ungefär samma ståndplats som förra. 9,6kilo och 110cm. ibland ska man aldrig byta position

 

En hård avslutning på veckan och betena varierar från smolt imitation till smolt imitation, jag och Jocke kämpar hårt mot kallt väder, hård vind och dom största vågorna jag nånsin sett på en älv, de va faktiskt helt jävla sjukt. Men som dom säger i Batman, natten är mörkast precis innan gryningen. Från ett litet litet bakvatten högg det en romstinn hona på 12,9kg och 122cm.